Ljusföroreningar påverkar människor och djur, men det är inte helt enkelt att veta vad som är rätt ljus för varje plats – och vilket ljus som människor och djur trivs bäst i. För att kunna fatta väl grundade beslut i framtiden behövs mer kunskap.
Maria Nilsson Tengelin är fysiker och forskare inom fotometri och radiometri på RISE - Research Institutes of Sweden. Hon arbetar bland annat med mätningar av ljus, och ljusrelaterade forskningsprojekt som ligger till grund för standarder och riktlinjer kring utomhusbelysning.
– Med mer kunskap kan man ta mer avvägda beslut. Det finns inga lösningar som passar alla situationer, men utifrån de förutsättningar som gäller kan man hitta en väg framåt, säger Maria Nilsson Tengelin.
Maria Nilsson Tengelin, fysiker och forskare på RISE.
Noggranna studier
I projektet »Energieffektiv utomhusbelysning med minskade ljusföroreningar« arbetade Maria Nilsson Tengelin tillsammans med Annika Jägerbrand från Högskolan i Gävle och Alp Durmus från Penn State University, USA. Inom projektet byggdes en testbädd upp på en gång-och cykelväg i ett naturområde i utkanten av Borås i södra Sverige. Under en vecka släcktes de befintliga lamporna och tillfälliga stolpar med armaturer från Fagerhult sattes upp. Armaturerna hade olika korrelerade färgtemperaturer: neutralvit (3000 K), varmvit (2200 K) och orange (1800 K).
Varje armatur var försedd med två olika sorters optik, en som gav en bred spridning av ljus samt en skärmad, med mer ljus på vägen och nästan inget på sidorna. Därmed fanns möjlighet att undersöka olika färgtemperaturer och snäv och bred ljusspridning i olika kombinationer. Installationen utvärderades med traditionella markbaserade ljusmätningar och med en nyutvecklad metod där en drönare användes för att mäta hur ljuset spreds upp mot himlen och längre ut i omgivningen. I undersökningen fick femtiosex personer gå längs vägen, och fylla i en enkät om sin upplevelse av ljusmiljön för de olika belysningsinställningarna.
Bilden är från Simrishamn, där Fagerhults belysning lyser upp staden.
– Deltagarna fick bland annat ange vilken belysning de föredrog, och om de var beredda att göra egna uppoffringar om det gynnar miljön. Målet med projektet var att komma fram till hur man kan mäta mängden ljusföroreningar på ett tillförlitligt sätt, och hur vi kan minska de negativa effekterna av utomhusbelysning, samtidigt som ljusmiljön blir tillräckligt bra för människor, berättar Maria Nilsson Tengelin.
Den absoluta majoriteten av deltagarna föredrog det vita ljuset (2200 K och 3000 K) och endast en mycket liten del angav att de föredrog det orange ljuset. På frågan om man kunde acceptera annan belysning av miljö-/energiskäl ökade andelen som kunde tänka sig orange belysning.
– Fältexperimentet visade att 1800 K ger sämre synbarhet och upplevelse av trygghet och säkerhet, generellt tyckte kvinnor att miljön kändes mindre säker. Men acceptansen för orange ljus ökar med medvetenheten att man tar större hänsyn till ekologisk påverkan.
"Fältexperimentet visade att 1800 K ger sämre synbarhet och upplevelse av trygghet och säkerhet, generellt tyckte kvinnor att miljön kändes mindre säker. Men acceptansen för orange ljus ökar med medvetenheten att man tar större hänsyn till ekologisk påverkan." Maria Nilsson Tengelin, RISE
En ny mätmetodik
Nästa samarbetsprojekt handlar om vidareutveckling av metodiken för mätningarna. Målet är att utveckla en ny metod för att bedöma och mäta ljusspill i urbana skyddsvärda miljöer och vattendrag.
– Vi tittar på vilka punkter, med vilka parametrar och hur många mätningar man behöver göra för att det ska bli noggrannhet och tillförlitlighet för att bedöma ljusets miljöpåverkan.
Projektet handlar också om att definiera vad som bör stå med i en standard. I nuläget mäter man ljuset med fokus på hur det fyller sin funktion för människor – på vägbanan och hur det reflekteras i mötande människors ansikten – och för att det inte skall vara bländande eller störande för människor i omgivningen. Man mäter dock inte spilljus i de geometrier och nivåer som kan vara av betydelse för djur och växter. Grunderna till dagens standarder är satta utifrån gränsvärdena för människors upplevelse men de nya tröskelvärdena behöver relateras till djur och natur.
– Många har väldigt goda ambitioner men vi har ännu inte tillräckligt underlag för att tala om hur de ska mäta, eller ens vad de bör förhålla sig till. Det genomförs många ekologiska studier varje år men de är ofta inte utformade så att resultaten kan användas för att planera belysningen. Med nya riktlinjer och en genomarbetad standard skulle vi få bättre förutsättningar, och förhoppningsvis göra stor skillnad, avslutar Maria Nilsson Tengelin.
Detta är del två av tre i vår artikelserie om Bioinclusive Lighting - läs del ett här. Nästa gång får vi träffa Henrik Sandqvist, produktchef för utomhusbelysning på Fagerhult, som berättar om hur vi anpassar våra belysningslösningar för att möta behoven hos både människor och djur.
Annika Jägerbrand (Högskolan Gävle), Maria Nilsson Tengelin (RISE) och Henrik Sandqvist (Fagerhult).
Relaterade nyheter
Fagerhult halverar CO₂‑utsläppen – 49 % minskning på fem år
Materialval, produktinnovationer, återbruk och ett systematiskt analysarbete ligger bakom Fagerhults minskade klimatpåverkan. På fem år har de totala CO₂‑utsläppen minskat med 49 procent – en nivå som långt överträffar de egna målen. Att hushålla med resurserna har varit grundpelare genom Fagerhults 80 år långa historia – och det präglar fortfarande verksamheten. Sedan 2021 har arbetet fått ett ännu tydligare fokus och en klar riktning: tydliga mål för koldioxidutsläpp, långsiktiga planer och ett omfattande hållbarhetsarbete baserat på livscykelanalyser (LCA).– En så stor minskning på så kort tid visar att systematiskt arbete verkligen gör skillnad. Det är resultatet av många stora – och små – initiativ där varje förbättring bidrar till helheten, säger Josefin Carlsson, Hållbarhetsspecialist på Fagerhult. Fagerhults totala CO₂‑utsläpp har minskat med 49 procent jämfört med 2021. Många initiativ – en gemensam riktning Bakom framgångarna ligger en rad strategiska beslut inom produktutveckling och processer. Arbetet har drivits i flera parallella spår och enligt principen ”många bäckar små”, där varje åtgärd sammantaget bidrar till en större effekt.– Innovationsarbete och hållbara lösningar gör verklig skillnad hos kunderna och minskar utsläppen i hela värdekedjan– inte bara i vår egen produktion, säger Josefin Carlsson. Josefin Carlsson jobbar som hållbarhetsspecialist på Fagerhult i Habo. Den största påverkan finns i användningsfasen, där utsläppen sedan 2021 har reducerats kontinuerligt med totalt cirka 200 000 ton CO₂e – en minskning på 49 procent. Samtidigt har utsläppen i Scope 1 och 2 minskat med 60 procent sedan basåret. Hållbarhet i praktiken En avgörande faktor bakom utvecklingen är de många parallella initiativen, där materialval spelar en central roll.Sedan 2025 tillverkas majoriteten av armaturerna med stomme av extruderad aluminium av profiler med upp till 75 procent återvunnet material, vilket bidrar till en årlig klimatbesparing på cirka 225 ton CO₂e.Under 2025 återbrukade Fagerhult fler än hundra armaturer per arbetsdag via initiativet ReLight. Genom att förse befintliga armaturer med ny teknik och förlänga deras livscykel minskar klimatpåverkan från material och produktion kraftigt. Totalt har över 50 000 produkter fått nytt liv genom återbruk.Produktutvecklingen är samtidigt en viktig motor i omställningen, och flera innovationer har både minskat klimatpåverkan och ökat energieffektiviteten: Multilume Re:Think har sedan lanseringen 2021 minskat Scope 3‑utsläppen med över 320 ton CO₂e, genom en smart konstruktion och ett miljövänliga materialval. Detta motsvarar effekten av att plantera och låta 1 300 träd växa i tio år. Twin Dual Driver har reducerat klimatpåverkan från driftdon med 49 procent genom effektivare elektronik och förbättrad materialsammansättning. Wrapped, med stomme av Solid Board, har upp till 89 procent lägre klimatpåverkan per kilo jämfört med jungfruligt aluminium. Gallery - products Samtidigt har fler än var tionde såld armatur i dag en integrerad sensor, vilket bidrar till minskad energianvändning i drift. En central del i framgången är det långsiktiga och faktabaserade arbetssättet.– Utifrån livscykelanalyserna har vi kunnat identifiera var och när klimatpåverkan uppstår – och hur vi kan göra störst skillnad. Den kunskapen tar vi också med oss i vårt fortsatta arbete med att minska vår klimatpåverkan vidare, avslutar Josefin Carlsson.
Ny LED-teknik minskar klimatpåverkan från Fagerhults armaturer
Fagerhult gör en omfattande förändring för att minska klimatpåverkan från sina armaturer. Genom att byta till den senaste LED-tekniken kan Fagerhult spara årliga utsläpp motsvarande 2 250 ton CO₂e från sina sålda produkter. ”En liten förändring i varje armatur som ger en väldigt stor total effekt”, säger Niclas Thulin som är hållbarhetschef på Fagerhult. Beslutet att byta ut LED-teknologin i armaturerna är strategiskt och har tagits på ledningsnivå. I praktiken betyder det att huvuddelen av Fagerhults Indoor-sortiment får nya dioder utrustade med den senaste generationen Flip Chip-teknologi. Bytet kommer att öka effektiviteten och minska energiförbrukningen med 5-10 procent beroende på armaturmodell. Liten förändring med stort genomslag ”Framgångsrikt hållbarhetsarbete bygger på att man fokuserar på rätt saker. 85 procent av Fagerhults totala klimatpåverkan genom hela värdekedjan, det vill säga Scope 1-3, kommer ifrån energiförbrukningen vid användningen av våra produkter. Om vi kan öka effektiviteten och minska elförbrukningen från en betydande del av vårt sortiment så får det ett stort genomslag”, säger Niclas Thulin. Dubblerad livslängd – från 50 000 till 100 000 timmar av högkvalitativt ljus. ”Det är alltid svårt att säga i förväg exakt hur stora besparingar en förändring kommer att ge, eftersom det är många faktorer som spelar in. Men om vi använder data från 2025 – hur många armaturer vi sålde och till vilka marknader – och antar att de används i genomsnitt 50 000 timmar utan styrning, så uppskattar vi den potentiella besparingen till cirka 2 250 ton CO₂e varje år*.” I princip handlar det om en hel skog: ”Det motsvarar ungefär den mängd koldioxid som 90 000 träd binder under ett år**. Det innebär att den här förändringen kan få ett tydligt genomslag, både i vårt eget och i våra kunders miljöarbete.” En liten LED‑uppgradering kan minska utsläppen med cirka 2 250 ton CO₂e per år – vilket motsvarar mängden koldioxid som 90 000 träd binder årligen. Fördubblad drifttid Förändringen har också andra hållbarhetsfördelar. Drifttiden på armaturerna fördubblas från 50 000 timmar till 100 000 timmar. På sikt innebär det en minskad förbrukning av resurser som råvaror och material. Det ger också ekonomiska fördelar för kunderna som kan göra en trygg och lönsam investering i energieffektiv belysning som håller längre. Med den nya teknologin kommer alla armaturer också att ha konstant ljusflöde (Constant Light Output) som ger ett stabilt och högkvalitativt ljus under hela armaturens livslängd. Bra ljusergonomi på jobbet, helt enkelt. Så fungerar det En liten förändring som ger ett stort resultat – vad är det som gör skillnaden rent tekniskt? ”Det vi gör, är att vi byter ut standard-LED till den senaste generationen Flip Chip-teknologi. Förenklat kan man säga att Flip Chip har en mer avancerad uppbyggnad där elektroder och andra kontaktytor har monterats så att de inte skuggar eller påverkar ljusflödet. Flip Chip-LED är helt enkelt mer energieffektivt och robust”, förklarar Niclas Thulin. Armaturmodeller som redan har den här typen av diod uppgraderas till den senaste generationen av Flip Chip, liksom alla modeller som tidigare varit utrustade med standard-LED. ”Win-win” för alla Kostnaden för uppgraderingen landar inte på kunderna i form av dyrare armaturer, utan kommer att finansieras genom de logistiska fördelar som bytet innebär. Hållbarhetschef Niclas Thulin möter regelbundet kunder i Fagerhults Sustainability Hub – där han visar hur medvetna val inom belysning kan ge både klimatvinster och kostnadsbesparingar. ”Större inköpsvolymer och färre artikelnummer innebär att vi kan bjuda på de här mervärdena. Ökad energieffektivitet, livslängd och ljuskvalitet, lägre energiförbrukning och – framförallt – en rejäl insats för klimatet”, säger Niclas Thulin. ”Vi på Fagerhult vill ta vårt samhällsansvar och erbjuda lösningar som kan adressera både klimatfrågan och problematiken kring framtidens elförsörjning. Vi tycker inte att våra kunder ska behöva välja mellan god ekonomi och hållbarhet när det faktiskt går att få ihop ekvationen. Det är ’win-win’ för alla.” * Emissionsfaktorer per land, huvudsakligen baserade på data från Association of Issuing Bodies (AIB).** Baserat på genomsnittlig koldioxidupptagning enligt Ecotree.