Hur påverkar ljusföroreningar djur och människor?
Att mäta vilken effekt ljus har på människor och djur är komplext. För att kunna välja rätt belysning i framtiden behövs mer kunskap — och standarder för beslutsfattare att förhålla sig till. Forskningsinstitutet RISE arbetar för att ta fram mätmetoder för att karakterisera den belysta omgivningen och därmed ge underlag till kommande standarder. Här ingår också att utvärdera acceptans för nya belysningslösningar som tagits fram med förhoppning om minskad ekologisk påverkan.
Ljusföroreningar påverkar människor och djur, men det är inte helt enkelt att veta vad som är rätt ljus för varje plats – och vilket ljus som människor och djur trivs bäst i. För att kunna fatta väl grundade beslut i framtiden behövs mer kunskap.
Maria Nilsson Tengelin är fysiker och forskare inom fotometri och radiometri på RISE - Research Institutes of Sweden. Hon arbetar bland annat med mätningar av ljus, och ljusrelaterade forskningsprojekt som ligger till grund för standarder och riktlinjer kring utomhusbelysning.
– Med mer kunskap kan man ta mer avvägda beslut. Det finns inga lösningar som passar alla situationer, men utifrån de förutsättningar som gäller kan man hitta en väg framåt, säger Maria Nilsson Tengelin.

Maria Nilsson Tengelin, fysiker och forskare på RISE.
Noggranna studier
I projektet »Energieffektiv utomhusbelysning med minskade ljusföroreningar« arbetade Maria Nilsson Tengelin tillsammans med Annika Jägerbrand från Högskolan i Gävle och Alp Durmus från Penn State University, USA. Inom projektet byggdes en testbädd upp på en gång-och cykelväg i ett naturområde i utkanten av Borås i södra Sverige. Under en vecka släcktes de befintliga lamporna och tillfälliga stolpar med armaturer från Fagerhult sattes upp. Armaturerna hade olika korrelerade färgtemperaturer: neutralvit (3000 K), varmvit (2200 K) och orange (1800 K).
Varje armatur var försedd med två olika sorters optik, en som gav en bred spridning av ljus samt en skärmad, med mer ljus på vägen och nästan inget på sidorna. Därmed fanns möjlighet att undersöka olika färgtemperaturer och snäv och bred ljusspridning i olika kombinationer. Installationen utvärderades med traditionella markbaserade ljusmätningar och med en nyutvecklad metod där en drönare användes för att mäta hur ljuset spreds upp mot himlen och längre ut i omgivningen. I undersökningen fick femtiosex personer gå längs vägen, och fylla i en enkät om sin upplevelse av ljusmiljön för de olika belysningsinställningarna.

Bilden är från Simrishamn, där Fagerhults belysning lyser upp staden.
– Deltagarna fick bland annat ange vilken belysning de föredrog, och om de var beredda att göra egna uppoffringar om det gynnar miljön. Målet med projektet var att komma fram till hur man kan mäta mängden ljusföroreningar på ett tillförlitligt sätt, och hur vi kan minska de negativa effekterna av utomhusbelysning, samtidigt som ljusmiljön blir tillräckligt bra för människor, berättar Maria Nilsson Tengelin.
Den absoluta majoriteten av deltagarna föredrog det vita ljuset (2200 K och 3000 K) och endast en mycket liten del angav att de föredrog det orange ljuset. På frågan om man kunde acceptera annan belysning av miljö-/energiskäl ökade andelen som kunde tänka sig orange belysning.
– Fältexperimentet visade att 1800 K ger sämre synbarhet och upplevelse av trygghet och säkerhet, generellt tyckte kvinnor att miljön kändes mindre säker. Men acceptansen för orange ljus ökar med medvetenheten att man tar större hänsyn till ekologisk påverkan.
"Fältexperimentet visade att 1800 K ger sämre synbarhet och upplevelse av trygghet och säkerhet, generellt tyckte kvinnor att miljön kändes mindre säker. Men acceptansen för orange ljus ökar med medvetenheten att man tar större hänsyn till ekologisk påverkan." Maria Nilsson Tengelin, RISE
En ny mätmetodik
Nästa samarbetsprojekt handlar om vidareutveckling av metodiken för mätningarna. Målet är att utveckla en ny metod för att bedöma och mäta ljusspill i urbana skyddsvärda miljöer och vattendrag.
– Vi tittar på vilka punkter, med vilka parametrar och hur många mätningar man behöver göra för att det ska bli noggrannhet och tillförlitlighet för att bedöma ljusets miljöpåverkan.
Projektet handlar också om att definiera vad som bör stå med i en standard. I nuläget mäter man ljuset med fokus på hur det fyller sin funktion för människor – på vägbanan och hur det reflekteras i mötande människors ansikten – och för att det inte skall vara bländande eller störande för människor i omgivningen. Man mäter dock inte spilljus i de geometrier och nivåer som kan vara av betydelse för djur och växter. Grunderna till dagens standarder är satta utifrån gränsvärdena för människors upplevelse men de nya tröskelvärdena behöver relateras till djur och natur.
– Många har väldigt goda ambitioner men vi har ännu inte tillräckligt underlag för att tala om hur de ska mäta, eller ens vad de bör förhålla sig till. Det genomförs många ekologiska studier varje år men de är ofta inte utformade så att resultaten kan användas för att planera belysningen. Med nya riktlinjer och en genomarbetad standard skulle vi få bättre förutsättningar, och förhoppningsvis göra stor skillnad, avslutar Maria Nilsson Tengelin.
Detta är del två av tre i vår artikelserie om Bioinclusive Lighting - läs del ett här. Nästa gång får vi träffa Henrik Sandqvist, produktchef för utomhusbelysning på Fagerhult, som berättar om hur vi anpassar våra belysningslösningar för att möta behoven hos både människor och djur.

Annika Jägerbrand (Högskolan Gävle), Maria Nilsson Tengelin (RISE) och Henrik Sandqvist (Fagerhult).
TEXT LINDA KARLSSON
FOTO PATRIK SVEDBERG, DANIEL MAJAK
Vår syn på Bioinclusive Lighting
Rätt ljus, på rätt plats, i rätt tid. Med Bioinclusive Lighting vill vi göra det enklare att göra kloka val, se utebelysning i ett större perspektiv och inkludera ekosystemet i ljusplaneringen.
Läs merRelaterade nyheter
Ny LED-teknik minskar klimatpåverkan från Fagerhults armaturer
Fagerhult gör en omfattande förändring för att minska klimatpåverkan från sina armaturer. Genom att byta till den senaste LED-tekniken kan Fagerhult spara årliga utsläpp motsvarande 2 250 ton CO₂e från sina sålda produkter. ”En liten förändring i varje armatur som ger en väldigt stor total effekt”, säger Niclas Thulin som är hållbarhetschef på Fagerhult. Beslutet att byta ut LED-teknologin i armaturerna är strategiskt och har tagits på ledningsnivå. I praktiken betyder det att huvuddelen av Fagerhults Indoor-sortiment får nya dioder utrustade med den senaste generationen Flip Chip-teknologi. Bytet kommer att öka effektiviteten och minska energiförbrukningen med 5-10 procent beroende på armaturmodell. Liten förändring med stort genomslag ”Framgångsrikt hållbarhetsarbete bygger på att man fokuserar på rätt saker. 85 procent av Fagerhults totala klimatpåverkan genom hela värdekedjan, det vill säga Scope 1-3, kommer ifrån energiförbrukningen vid användningen av våra produkter. Om vi kan öka effektiviteten och minska elförbrukningen från en betydande del av vårt sortiment så får det ett stort genomslag”, säger Niclas Thulin. Dubblerad livslängd – från 50 000 till 100 000 timmar av högkvalitativt ljus. ”Det är alltid svårt att säga i förväg exakt hur stora besparingar en förändring kommer att ge, eftersom det är många faktorer som spelar in. Men om vi använder data från 2025 – hur många armaturer vi sålde och till vilka marknader – och antar att de används i genomsnitt 50 000 timmar utan styrning, så uppskattar vi den potentiella besparingen till cirka 2 250 ton CO₂e varje år*.” I princip handlar det om en hel skog: ”Det motsvarar ungefär den mängd koldioxid som 90 000 träd binder under ett år**. Det innebär att den här förändringen kan få ett tydligt genomslag, både i vårt eget och i våra kunders miljöarbete.” En liten LED‑uppgradering kan minska utsläppen med cirka 2 250 ton CO₂e per år – vilket motsvarar mängden koldioxid som 90 000 träd binder årligen. Fördubblad drifttid Förändringen har också andra hållbarhetsfördelar. Drifttiden på armaturerna fördubblas från 50 000 timmar till 100 000 timmar. På sikt innebär det en minskad förbrukning av resurser som råvaror och material. Det ger också ekonomiska fördelar för kunderna som kan göra en trygg och lönsam investering i energieffektiv belysning som håller längre. Med den nya teknologin kommer alla armaturer också att ha konstant ljusflöde (Constant Light Output) som ger ett stabilt och högkvalitativt ljus under hela armaturens livslängd. Bra ljusergonomi på jobbet, helt enkelt. Så fungerar det En liten förändring som ger ett stort resultat – vad är det som gör skillnaden rent tekniskt? ”Det vi gör, är att vi byter ut standard-LED till den senaste generationen Flip Chip-teknologi. Förenklat kan man säga att Flip Chip har en mer avancerad uppbyggnad där elektroder och andra kontaktytor har monterats så att de inte skuggar eller påverkar ljusflödet. Flip Chip-LED är helt enkelt mer energieffektivt och robust”, förklarar Niclas Thulin. Armaturmodeller som redan har den här typen av diod uppgraderas till den senaste generationen av Flip Chip, liksom alla modeller som tidigare varit utrustade med standard-LED. ”Win-win” för alla Kostnaden för uppgraderingen landar inte på kunderna i form av dyrare armaturer, utan kommer att finansieras genom de logistiska fördelar som bytet innebär. Hållbarhetschef Niclas Thulin möter regelbundet kunder i Fagerhults Sustainability Hub – där han visar hur medvetna val inom belysning kan ge både klimatvinster och kostnadsbesparingar. ”Större inköpsvolymer och färre artikelnummer innebär att vi kan bjuda på de här mervärdena. Ökad energieffektivitet, livslängd och ljuskvalitet, lägre energiförbrukning och – framförallt – en rejäl insats för klimatet”, säger Niclas Thulin. ”Vi på Fagerhult vill ta vårt samhällsansvar och erbjuda lösningar som kan adressera både klimatfrågan och problematiken kring framtidens elförsörjning. Vi tycker inte att våra kunder ska behöva välja mellan god ekonomi och hållbarhet när det faktiskt går att få ihop ekvationen. Det är ’win-win’ för alla.” * Emissionsfaktorer per land, huvudsakligen baserade på data från Association of Issuing Bodies (AIB).** Baserat på genomsnittlig koldioxidupptagning enligt Ecotree.
När materialet spelar roll – Wrapped sätter hållbar belysning i ett nytt ljus
I en värld där varje gram material och varje gram koldioxid räknas är Wrapped inte bara en armatur, utan ett ställningstagande. Wrapped är Fagerhults mest hållbara armatur hittills, och det är ingen tillfällighet. Varje detalj, varje beslut och varje material har valts av en anledning. Hållbarhetsarbete börjar ofta med en enkel fråga: Vad är produkten gjord av? För Wrapped är svaret en trio av material som vart och ett bär på sin egen historia om miljöpåverkan. Solid board: en kär gammal vän Första gången vi på Fagerhult kom i kontakt med Solid board var 2021 i samband med lanseringen av Multilume Re:Think. För Wrapped har vi dock tagit det ett steg längre. Materialet består av en trelagerskonstruktion med en 100 % återvunnen kärna, ett förnybart FSC-certifierat övre skikt och en tunn skyddande plastfilm. Allt som allt är 65 % av materialet återvunnet, och det har 89 % lägre koldioxidutsläpp än jungfruligt extruderat aluminium. Bildgalleri: Solid board Wrapped tillverkas av ekologisk Solid board, återvunnet aluminium och återvunnen plast från konsumentledet. Ett nytt sätt att se på plast Plast är ofta ett omdebatterat material i hållbarhetssammanhang. Det är dock skillnad på plast och plast. I Wrapped används återvunnen plast från konsumentledet. Den typ av plast som har levt ett tidigare liv, kanske som schampooflaska eller livsmedelsbehållare. Postindustriell plast är en annan sak eftersom den aldrig har funnits på butikshyllan. Citat: Josefin Carlsson Aluminium med ett förflutet Wrapped innehåller två strukturella komponenter som tillverkas av 75 % återvunnet aluminium från konsumentledet. Detta material är också en del av en cirkulär infrastruktur och kan faktiskt ha varit en del av en Notor-armatur en gång i tiden. Jämfört med jungfruligt aluminium minskar utsläppen med 64 %. Mindre resurskrävande design som håller länge Hållbarhet handlar dock inte bara om vad vi använder, utan om hur mycket. Med sina 900 mm är Wrapped kortare än en konventionell armatur på 1 200 mm. Den mindre storleken minskar klimatpåverkan med 25 %, utan att armaturens ljusprestanda försämras. Josefin Carlsson jämför produkters klimatpåverkan i Fagerhults Experience Centre i Habo. För att förstå effekten av materialvalen i Wrapped kan vi titta på var resan började. 2021 hade Notor 65 – som tillverkas av jungfruligt aluminium – en klimatpåverkan på 34 kg koldioxidekvivalenter. För 2024 års version, som bestod av 75 % återvunnen aluminium, hade siffran minskat till 25 kg koldioxidekvivalenter. Idag landar Wrapped på ca 12 kg koldioxidekvivalenter. – Det är en tredjedel av den ursprungliga Notor 65-armaturen och hälften av den nuvarande versionen. En tyst revolution, mätt i kilo koldioxidekvivalenter, säger Josefin Carlsson. Efter sin långa användningstid (uppskattningsvis 100 000 timmar) är Wrapped redo för en lika hållbar utfasning. Tack vare sin design är armaturen enkel att ta isär, och alla material kan återvinnas och förberedas för nästa kapitel i den cirkulära ekonomin.