Återbrukade tryckplåtar i Fagerhults nya armaturer av papp
En tryckplåt som gjort sitt kan få ett nytt liv som komponent i en armatur. Det är precis vad som händer i tak- och hörnversionen av armaturen Wrapped, där använda tryckplåtar återbrukas och blir en väsentlig del av konstruktionen.
Återbruket av tryckplåtarna sammanfattar begreppet industriell symbios på ett ypperligt sätt: att en restprodukt från en verksamhet blir en värdefull insatsvara i en annan. Idén tog form vid ett köksbord i Lund, när Fagerhults hållbarhetschef Niclas Thulin var på besök hos sina föräldrar.
– De frågade hur det går på jobbet och jag berättade om Kvisten, som vi var i slutfasen med då. Till den återbrukade vi reflektorer från uttjänta tv-apparater, och så nämnde jag att vi letade efter fler restmaterial att återbruka.
Niclas berättade vidare om att man behöver ett kontinuerligt flöde och samma kvalitet över tid, och helst också samma format.
– Och då kläcker min pappa, som jobbat i tryckeribranschen under hela sitt yrkesliv, att ”men vad tusan, vi har ju tryckplåtar i massor. De är av finaste kvalitet, alltid samma format – och de återvinns.” Dagen efter hämtade han hem ett par tryckplåtar som jag sedan tog med till jobbet och lämnade till mina kollegor på utvecklingsavdelningen.
– Jag såg direkt att de påminde om material vi använder i många av våra armaturer. Dessutom var det ett stort flöde, hög och jämn kvalitet och ungefär samma storlek. Alla de egenskaper vi letade efter fanns där.
– Och då kläcker min pappa, som jobbat i tryckeribranschen under hela sitt yrkesliv, att ”men vad tusan, vi har ju tryckplåtar i massor. De är av finaste kvalitet, alltid samma format – och de återvinns". Niclas Thulin, Hållbarhetschef Fagerhult
Från tryckeri till armatur
När tryckplåtarna landat hos Fagerhults utvecklingsavdelning, väckte de snabbt intresse – kunde de passa i de nya Wrapped-armaturerna?
– Jag hade kontakt med tryckeriet kring Wrapped och hur vi kunde använda papper till själva armaturstommen. Då hade jag tryckplåtarna i bakhuvudet och lyfte frågan med dem. De nappade direkt, säger Jonathan Levinsson, Design Engineer på Fagerhult.
Tryckeriet använder stora mängder tryckplåtar och nu används en del av dem till Wrapped Hörn och Wrapped Ytmonterad (tak). Plåten monteras invändigt, som en del av konstruktionen, och bidrar bland annat till elsäkerheten genom att fungera som ett isolations- och jordningsskikt. Den ger också stabilitet och kan användas för att fästa exempelvis kablar och andra komponenter.

Cirkulärt flöde. En rest från en bransch skapar värde i en annan.
– Att plåtarna har samma mått och utförande över tid ger ett stabilt materialflöde och gör det möjligt att planera produktionen. Det är en viktig fördel för oss, säger Jonathan.
Börja med materialet – inte produkten
Arbetet visar också på en viktig princip när det gäller industriell symbios. Ofta är det lättare att hitta en användning för en restprodukt än att först bestämma vilken produkt man vill göra och därefter försöka hitta ett lämpligt återbrukat material.
– Jag tror att man måste börja med råvaran och sedan designa komponenten utifrån den. Om man först designar en komponent och sedan försöker hitta ett material som passar blir det jättesvårt, säger Niclas.
Tryckplåtarna är ett tydligt exempel. Om Fagerhult i stället hade börjat med frågan ”var kan vi hitta plåt som restprodukt?” hade sökandet sannolikt riktats mot metallindustrin.
– Vi hade kanske letat efter någon verksamhet som bockar eller stansar plåt. Vi hade aldrig tänkt på tryckerierna, som är en helt annan typ av verksamhet. Det är det som är så intressant med industriell symbios.
Att hitta nya kopplingar är samtidigt inte enkelt.
– Det är svårt att veta vilka restprodukter andra verksamheter har, i ett läge när man inte alltid vet exakt vad man själv letar efter. Jag tror att det skulle behövas fler forum där man får insyn i andra branscher och verksamheter och kan prata om industriell symbios mer förutsättningslöst, säger Niclas.

Genom att dela och utveckla idéer möjliggör Niclas och Jonathan nya innovativa samarbeten.
Idéer som får vandra mellan avdelningar
På Fagerhult finns redan ett arbetssätt som gynnar den typen av idéutbyte. Niclas och Jonathan bollar löpande idéer, och en mindre grupp med personer från Sustainability och R&D träffas då och då för att fånga upp nya uppslag.
– Vi skickar mycket idéer mellan oss. Det är kul att se vad Jonathan fastnar för och inte. Ibland har någon sprungit på något som vi sedan kan arbeta vidare med, säger Niclas.
I fallet med tryckplåtarna kom lösningen från ett oväntat håll.
– Det var egentligen bara flyt. Min pappa satt inte och funderade på hur han skulle lösa ett problem åt Fagerhult. Men när jag berättade vad vi behövde såg han möjligheten direkt. Han är finurlig och brukar hitta egna lösningar, säger Niclas. Det är nästan så att jag retar mig lite på att jag inte kom på det själv.
En lösning som knyter ihop flera flöden
Än har inga beräkningar på den exakta klimatvinsten gjorts. Däremot är principen tydlig: när ett befintligt material kan användas i stället för jungfrulig råvara finns potential att minska behovet av nya resurser.
– Man behöver vara öppen genom hela kedjan och våga titta utanför sin egen bransch. Rätt material kan finnas på ett ställe där man aldrig ens hade tänkt leta, avslutar Niclas Thulin.
TEXT LINDA KARLSSON
FOTO DENNIS BOIJ
Mål 2030: minst 80% förnybara eller återvunna material
Att utforska nya material kommer naturligt för oss och vi tänker gärna nytt. Vi väljer material med omsorg och där vi kan göra störst skillnad, och utan att kompromissa med ljuskomfort. Målet för år 2030 är att våra produkter till minst 80% ska bestå av förnybara eller återvunna material.
Läs merRelaterade nyheter
Fagerhult minskar CO₂-utsläppen med 49 procent på fem år
Materialval, produktinnovationer, återbruk och ett systematiskt analysarbete ligger bakom Fagerhults minskade klimatpåverkan. På fem år har de totala CO₂‑utsläppen minskat med 49 procent – en nivå som långt överträffar de egna målen. Att hushålla med resurserna har varit grundpelare genom Fagerhults 80 år långa historia – och det präglar fortfarande verksamheten. Sedan 2021 har arbetet fått ett ännu tydligare fokus och en klar riktning: tydliga mål för koldioxidutsläpp, långsiktiga planer och ett omfattande hållbarhetsarbete baserat på livscykelanalyser (LCA).– En så stor minskning på så kort tid visar att systematiskt arbete verkligen gör skillnad. Det är resultatet av många stora – och små – initiativ där varje förbättring bidrar till helheten, säger Josefin Carlsson, Hållbarhetsspecialist på Fagerhult. Fagerhults totala CO₂‑utsläpp har minskat med 49 procent jämfört med 2021. Många initiativ – en gemensam riktning Bakom framgångarna ligger en rad strategiska beslut inom produktutveckling och processer. Arbetet har drivits i flera parallella spår och enligt principen ”många bäckar små”, där varje åtgärd sammantaget bidrar till en större effekt.– Innovationsarbete och hållbara lösningar gör verklig skillnad hos kunderna och minskar utsläppen i hela värdekedjan– inte bara i vår egen produktion, säger Josefin Carlsson. Josefin Carlsson jobbar som hållbarhetsspecialist på Fagerhult i Habo. Den största påverkan finns i användningsfasen, där utsläppen sedan 2021 har reducerats kontinuerligt med totalt cirka 200 000 ton CO₂e – en minskning på 49 procent. Samtidigt har utsläppen i Scope 1 och 2 minskat med 60 procent sedan basåret. Hållbarhet i praktiken En avgörande faktor bakom utvecklingen är de många parallella initiativen, där materialval spelar en central roll.Sedan 2025 tillverkas majoriteten av armaturerna med stomme av extruderad aluminium av profiler med upp till 75 procent återvunnet material, vilket bidrar till en årlig klimatbesparing på cirka 225 ton CO₂e.Under 2025 återbrukade Fagerhult fler än hundra armaturer per arbetsdag via initiativet ReLight. Genom att förse befintliga armaturer med ny teknik och förlänga deras livscykel minskar klimatpåverkan från material och produktion kraftigt. Totalt har över 50 000 produkter fått nytt liv genom återbruk.Produktutvecklingen är samtidigt en viktig motor i omställningen, och flera innovationer har både minskat klimatpåverkan och ökat energieffektiviteten: Multilume Re:Think har sedan lanseringen 2021 minskat Scope 3‑utsläppen med över 320 ton CO₂e, genom en smart konstruktion och ett miljövänliga materialval. Detta motsvarar effekten av att plantera och låta 1 300 träd växa i tio år. Twin Dual Driver har reducerat klimatpåverkan från driftdon med 49 procent genom effektivare elektronik och förbättrad materialsammansättning. Wrapped, med stomme av Solid Board, har upp till 89 procent lägre klimatpåverkan per kilo jämfört med jungfruligt aluminium. Gallery - products Samtidigt har fler än var tionde såld armatur i dag en integrerad sensor, vilket bidrar till minskad energianvändning i drift. En central del i framgången är det långsiktiga och faktabaserade arbetssättet.– Utifrån livscykelanalyserna har vi kunnat identifiera var och när klimatpåverkan uppstår – och hur vi kan göra störst skillnad. Den kunskapen tar vi också med oss i vårt fortsatta arbete med att minska vår klimatpåverkan vidare, avslutar Josefin Carlsson.
Ny LED-teknik minskar klimatpåverkan från Fagerhults armaturer
Fagerhult gör en omfattande förändring för att minska klimatpåverkan från sina armaturer. Genom att byta till den senaste LED-tekniken kan Fagerhult spara årliga utsläpp motsvarande 2 250 ton CO₂e från sina sålda produkter. ”En liten förändring i varje armatur som ger en väldigt stor total effekt”, säger Niclas Thulin som är hållbarhetschef på Fagerhult. Beslutet att byta ut LED-teknologin i armaturerna är strategiskt och har tagits på ledningsnivå. I praktiken betyder det att huvuddelen av Fagerhults Indoor-sortiment får nya dioder utrustade med den senaste generationen Flip Chip-teknologi. Bytet kommer att öka effektiviteten och minska energiförbrukningen med 5-10 procent beroende på armaturmodell. Liten förändring med stort genomslag ”Framgångsrikt hållbarhetsarbete bygger på att man fokuserar på rätt saker. 85 procent av Fagerhults totala klimatpåverkan genom hela värdekedjan, det vill säga Scope 1-3, kommer ifrån energiförbrukningen vid användningen av våra produkter. Om vi kan öka effektiviteten och minska elförbrukningen från en betydande del av vårt sortiment så får det ett stort genomslag”, säger Niclas Thulin. Dubblerad livslängd – från 50 000 till 100 000 timmar av högkvalitativt ljus. ”Det är alltid svårt att säga i förväg exakt hur stora besparingar en förändring kommer att ge, eftersom det är många faktorer som spelar in. Men om vi använder data från 2025 – hur många armaturer vi sålde och till vilka marknader – och antar att de används i genomsnitt 50 000 timmar utan styrning, så uppskattar vi den potentiella besparingen till cirka 2 250 ton CO₂e varje år*.” I princip handlar det om en hel skog: ”Det motsvarar ungefär den mängd koldioxid som 90 000 träd binder under ett år**. Det innebär att den här förändringen kan få ett tydligt genomslag, både i vårt eget och i våra kunders miljöarbete.” En liten LED‑uppgradering kan minska utsläppen med cirka 2 250 ton CO₂e per år – vilket motsvarar mängden koldioxid som 90 000 träd binder årligen. Fördubblad drifttid Förändringen har också andra hållbarhetsfördelar. Drifttiden på armaturerna fördubblas från 50 000 timmar till 100 000 timmar. På sikt innebär det en minskad förbrukning av resurser som råvaror och material. Det ger också ekonomiska fördelar för kunderna som kan göra en trygg och lönsam investering i energieffektiv belysning som håller längre. Med den nya teknologin kommer alla armaturer också att ha konstant ljusflöde (Constant Light Output) som ger ett stabilt och högkvalitativt ljus under hela armaturens livslängd. Bra ljusergonomi på jobbet, helt enkelt. Så fungerar det En liten förändring som ger ett stort resultat – vad är det som gör skillnaden rent tekniskt? ”Det vi gör, är att vi byter ut standard-LED till den senaste generationen Flip Chip-teknologi. Förenklat kan man säga att Flip Chip har en mer avancerad uppbyggnad där elektroder och andra kontaktytor har monterats så att de inte skuggar eller påverkar ljusflödet. Flip Chip-LED är helt enkelt mer energieffektivt och robust”, förklarar Niclas Thulin. Armaturmodeller som redan har den här typen av diod uppgraderas till den senaste generationen av Flip Chip, liksom alla modeller som tidigare varit utrustade med standard-LED. ”Win-win” för alla Kostnaden för uppgraderingen landar inte på kunderna i form av dyrare armaturer, utan kommer att finansieras genom de logistiska fördelar som bytet innebär. Hållbarhetschef Niclas Thulin möter regelbundet kunder i Fagerhults Sustainability Hub – där han visar hur medvetna val inom belysning kan ge både klimatvinster och kostnadsbesparingar. ”Större inköpsvolymer och färre artikelnummer innebär att vi kan bjuda på de här mervärdena. Ökad energieffektivitet, livslängd och ljuskvalitet, lägre energiförbrukning och – framförallt – en rejäl insats för klimatet”, säger Niclas Thulin. ”Vi på Fagerhult vill ta vårt samhällsansvar och erbjuda lösningar som kan adressera både klimatfrågan och problematiken kring framtidens elförsörjning. Vi tycker inte att våra kunder ska behöva välja mellan god ekonomi och hållbarhet när det faktiskt går att få ihop ekvationen. Det är ’win-win’ för alla.” * Emissionsfaktorer per land, huvudsakligen baserade på data från Association of Issuing Bodies (AIB).** Baserat på genomsnittlig koldioxidupptagning enligt Ecotree.