Melanopiskt ljus får människor att må bra
Det räcker inte med belysning som gör det lätt att se och arbeta. En riktigt bra ljusmiljö stöttar också människans dygnsrytm.
Belysningsstyrka mäts på flera sätt
Ljus mäts i lux. Enheten används för att beskriva hur mycket ljus som träffar en viss yta, eller som finns i ett rum. Men visste du att det finns olika sorters lux? Traditionellt har lux alltid avsett så kallade fotopiska lux. Fotopiska lux är den ljusmängd som är avgörande för det visuella, alltså den ljusmängd som krävs för att vi ska se bra och kunna utföra våra arbetsuppgifter. Men i takt med att forskningen har lärt oss allt mer om ljusets icke visuella, biologiska effekter så har ett helt nytt begrepp etablerats inom ljusplaneringen.
Melanopiska lux påverkar dygnsrytmen
Melanopiska lux är den enhet som används för att mäta hur ljuset påverkar de receptorer som styr vår biologiska dygnsrytm. Mängden och den spektrala sammansättningen på det ljus som vi vistas i har stor betydelse både för hur vi sover och hur vi mår när vi är vakna. Allt är naturligt och handlar från början om hur vi människor påverkas av ljuset från himlen och solen när vi är utomhus. Vitt ljus med hög färgtemperatur och intensitet ökar utsöndringen av stresshormon och gör oss piggare – precis som en klar och solig morgon. Det ”melanopiska” ljuset som skapas med hjälp av elektrisk belysning följer det naturliga ljusets spektralfördelning inom de våglängder som påverkar vårt biologiska system. På så sätt kan det bidra till att stötta dygnsrytmen.
För miljöer med människan i centrum
Vår dygnsrytm mår bra av rutiner, och därför blir belysning som har planerats med melanopiska belysningsstyrkor extra effektiva i miljöer där vi vistas regelbundet och under en längre tid, till exempel på kontoret eller i skolan. Vårdmiljöer som sjukhus, psykiatriska kliniker och särskilda boenden är exempel där både patienternas och vårdpersonalens hälsa mår bra av en fungerande dygnsrytm.