fagerhult_belysningsplanering_2.jpg

Planerings- och beräkningstips

En belysningsanläggning kräver övervägande avseende lämpliga belysningssystem, utrustning, styrsystem samt användning av dagsljus. Här är några planerings- och beräkningstips kring energieffektivitet och utvärdering.

Energieffektivitet i belysningsanläggningar

En belysningsanläggning ska motsvara belysningskraven för ett speciellt utrymme utan energislöseri och avkall på god ljuskomfort. Detta kräver övervägande avseende lämpliga belysningssystem, utrustning, styrsystem samt användning av dagsljus.

Det bästa sättet att bedöma energieffektiviteten för en belysningsanläggning är att bedöma den årliga energianvändningen. Denna metod beskrivs i standarden EN 15193 som är kopplad till Energidirektivet.

Energianvändningen i en anläggning bör begränsas med hjälp av olika styrsystem så att belysningen kan behovsanpassas och därmed användas så effektivt som möjligt.

I planeringsguiden Ljus & Rum finns en metod för att beräkna LENI-talet enligt framtagna schablonvärden som bygger på beräkningar enligt SS EN 15193 och med hänsyn till normala svenska förhållanden. Mer exakta beräkningar kan även utföras i DIALux eller liknande beräkningsprogram. Här kan hänsyn tas till reduktionsfaktorer för styrning beroende på närvaro/frånvaro – dagsljus och konstantljusstyrning. Genom användande av styrsystem kan man säkerställa ett bra belysningssystem med låg energianvändning.

Allmänna råd för att skapa en låg energianvändning

För en energieffektiv belysningsanläggningen bör nedanstående beaktas:

  • Val av ljuskällor med optimalt ljusutbyte för krävd färgåtergivning.
  • Energieffektivt belysningssystem med behovsanpassning av den installerade belysningseffekten.
  • Effektiva ljusarmaturer med lämplig ljusfördelning och god avbländning.
  • Effektivt utnyttjande av dagsljus.
  • Effektivt utnyttjande av artificiellt och naturligt ljus genom en ljus färgsättning.
  • Anpassning av belysning genom närvarostyrning.
  • Möjlighet till individuell behovsanpassning.
  • Högfrekvensdrift med ljusreglering.
  • Välplanerat underhåll av belysningsanläggningen för att erhålla en hög bibehållsfaktor.

Exempel på installerade belysningseffekter

AnläggningstypInstallerad belysningseffektKrävd belysnings- styrka i drift (lx)Anm.
Korridorer 5–10 W/m² 100 lx  
Korridorer 10 W/m² 200 lx  
Allmänna publika ytor 10–12 W/m² 300 lx  
Arbetslokaler 10–12 W/m² 300 lx *)
Arbetslokaler 10–15 W/m² 500 lx *)
Arbetslokaler 15–30 W/m² 1000 lx *)
*) Krävd belysningsstyrka inom ett arbetsområde enl. gällande standard SS EN 12461-1 och anvisningar i Ljus och Rum. Det lägre värdet förutsätter normalt ett lokaliserat belysningssystem som anpassats till arbetsplatsens arbetsområde.

Utvärdering av belysningssystem

Synergonomiska aspekter på arbetsplatsens utformning är viktiga för en stimulerande arbetssituation. För att granska och bedöma ett rum med ett installerat belysningssystem finns en bra metod, den kallas ”visuell utvärdering” och bygger helt enkelt på att man beskriver det man ser i lokalen.

Utvärdera rummet visuellt, dess belysningssystem, färger och utformning. Dessa faktorer påverkar varandra och är svåra att bedöma var och en för sig. Rumsfärgerna skall inte vara förvrängda, och din synuppgift måste vara möjlig utan obehag av bländning eller reflexer.

Rummets visuella kvalitet styr till stor del din hälsa och din prestationsförmåga. Därför är det viktigt att man inte helt förlitar sig på datorberäknade resultat. Pröva att göra en visuell utvärdering av din egen arbetsplats enligt tabellen.

Gradera motsatspar på en skala 1–5. Läs mer om belysning och hur man utformar arbetsplatsen i Arbetsmiljöverkets författningssamling ”Arbetsplatsens utformning”.

BegreppBeskrivningBedömning
Ljusnivå – är det ljust eller mörkt i rummet? ljust – mörkt
Ljusfördelning – hur är ljuset fördelat i rummet? jämn – varierad
Ljusfärg – uppfattas ljusfärgen som varm eller kall? varm – kall
Färg – hur upplevs färger och föremål? naturliga – förvrängda
Bländning – förekommer obehagsbländning? ej märkbar – besvärande
Skuggor – är skuggorna mjuka eller hårda? mjuka – hårda
Reflexer – är reflexerna intensiva eller diffusa? intensiva – diffusa

 

 

Bibehållsfaktorn uppgift är att ta hänsyn till ljusnedgången

Enligt den nya standarden får planeraren nu ett större planeringsansvar för anläggningen. Anläggningens bibehållsfaktor har en direkt påverkan på energiförbrukningen.

För att kunna välja en hög bibehållsfaktor måste stor vikt läggas vid valet av ljuskällor, armaturer och belysningssystem. 

Oavsett typ av ljuskälla så minskar ljusflödet med tiden. Nedgången i ljusflöde redovisas som ett L-värde för varje typ av LED armatur. L90 vid 50 000h betyder att armaturen har 90% kvar av sitt ursprungliga ljusflöde efter 50 000h. Bibehållsfaktorns funktion i en ljusberäkning är att ta höjd för installationens ljusnedgång över tid. Med andra ord så säkerställer bibehållsfaktorn att belysningsanläggningen uppfyller belysningskraven i drift med hänsyn till ljusnedgång och nedsmutsning.

Bibehållsfaktorn utgör grund för fastställande av belysningsanläggningens underhållsplan.

Tabell 1. Del av bibehållningsfaktorn som utgörs av ljuskällans ljusnedgång 

Exempel på ljuskällorLjusnedgångsfaktor
Raka lysrör med spärrskikt för låg ljusnedgång och högtrycksnatriumlampor 0.90
Övriga lysrör, kompaktlysrör och kvicksilverlampor 0.85
Metallhalogenlampor 0.75
LED Beroende på L-värde

 

Tabell 3. Del av bibehållningsfaktorn som motsvarar nedsmutsning av armatur med hänsyn tagen till armaturtyp, omgivningen och rengöringsintervall 

Antal år mellan grupp-rengöringarna2.03.04.05.0
Armaturtyp Omgivning Omgivning Omgivning Omgivning
  Ren Smutsig Ren Smutsig Ren Smutsig Ren Smutsig
Öppen armatur 0.96 0.85 0.94 0.77 0.92 0.72 0.9 0.66
Sluten armatur 0.98 0.87 0.96 0.84 0.94 0.78 0.92 0.71
Indirekt uppljusarmatur 0.91 0.68 0.84 0.54 0.77 0.40 0.71 0.29
Tabell 3 är en anpassning av CIE 97:2005 2nd Edition till svenska förhållanden. 
Öppen armatur avser både direkt och direkt/indirekt fördelning, medan uppljusarmatur är 100% indirekt.
 

 

Tabell 4. Del av bibehållningsfaktorn som motsvarar nedsmutsning av rummets ytor med hänsyn tagen till armaturtyp, omgivning och rengöringsintervall. 3 års intervall rekommenderas för jämförelse.

Antal år mellan grupp-rengöringarna2.03.04.05.0
Armaturtyp Omgivning Omgivning Omgivning Omgivning
  Ren Smutsig Ren Smutsig Ren Smutsig Ren Smutsig
Direkt 0.97 0.95 0.97 0.95 0.97 0.95 0.97 0.95
Direkt/Indirekt 50/50 0.95 0.90 0.95 0.90 0.95 0.90 0.95 0.90
Indirekt 0.92 0.77 0.92 0.77 0.92 0.77 0.92 0.77

Reflektionsfaktorer 70/50/20 och 50/30/20 smutsig.

För att räkna fram en bibehållningsfaktor ska tabell 1, 3 och 4 användas tillsammans.

Normal formel för bibehållningsfaktor = LLMF x LSF x LMF x RSMF (ljusnedgång x ljuskällors bortfall x armaturnedsmutsning x rumsnedsmutsning = bibehållningsfaktor) (se förklaring under Storheter, enheter och deras betydelse).

 

För fullständiga tabeller se Ljuskultur.

Exempel:

LED armatur med L90, öppen armatur i ren omgivning, 3 års rengöringsintervall och direkt-indirekt armatur, omgående utbyte vid eventuellt bortfall

0,9x1x 0,94x0,95 = 0,8

Val av armatur med L90 är en fördel.
  • L-värdet efter en viss brinntid påverkar bibehållsfaktorn.
  • Högre L-värde ger en högre bibehållsfaktor.
  • Armaturer med högre bibehållsfaktor uppfyller driftvärden med färre armaturer, vilket är positivt för energiförbrukningen.

Exempel:

Klassrum med L80-armaturer eller L90-armaturer.

Beräkning av bibehållsfaktorn med pendlade armaturer i en ren miljö med 3-års rengöringsintervall.

Värden för ljuskällors bortfall, armaturnedsmutsning och rumsnedsmutsning redovisas i Ljusamallen.

Skillnaden i en ljusberäkning:

Installationen med L80-armaturer får ett driftvärde på 445 lux vilket inte är tillräckligt för att klara standardens krav på 500 lux. För att installationen ska uppfylla kravet krävs att tolv armaturer installeras. L90-armaturerna som har en högre bibehållsfaktor uppfyller standardens krav på 500 lux med enbart nio armaturer. L90-armaturen uppfyller alltså kravet med färre armaturer.

 

 

L80

L90
  Klassrum med pendlade
L80-armaturer
Klassrum med pendlade
L90-armaturer
Krav enligt SS-EN 12464-1 500 lux  500 lux
Bibehållsfaktor 0,71  0,8
Nyvärde  625 lux  625 lux
Driftvärde Em 445 lux (klarar ej kravet)  501 lux  

 

Ljusmätning

Armaturens ljusfördelning mäts i flera C-plan runt armaturen, minst var 15:e grad runt armaturen. Första mätplanet (C=0°) är planet parallellt med lampornas längdaxel. γ-vinklarna mäts i flera vinklar, minst var 5:e grad (se figur).

Ljusfördelningskurva
Ljusfördelningskurvan är en i ett polärdiagram inritad kurva. Den anger armaturens ljusstyrka i olika riktningar som funktion av synvinkeln i ett eller flera plan. Den visas oftast med en heldragen linje som visar ljusfördelningen vinkelrätt mot ljuskällans längdaxel och med streckad linje som visar ljusfördelningen i längdaxelns riktning.

Ljusfördelnings-kurvornas värden är skalade att motsvara 1000 lm från ljuskällan (cd/1000 lm, cd/klm). Därför kan oftast armaturer med olika effekter redovisas med ett gemensamt polärdiagram.

Relativ Ljusstyrka

Relativ ljusstyrkedata för en armatur (utrustad med en ljuskälla/ljuskällor av en specifik typ och styrka) ska anges som en tabell, normerad till ett ljusflöde av 1000lm och presenteras i candela per kilolumen (cd • klm -1).

Absolut ljusstyrka

Absolut ljusstyrkedata (i candela(cd)) för en armatur (utrustad med en ljuskälla/ljuskällor av en specifik typ och styrka) ska anges som en tabell. Typ av ljuskälla och ljusflöde ska anges. Används normalt för armaturer med integrerad ljuskälla. 

fagerhult_polardiagram_2

I det här fallet är ljusstyrkan 3300lm.
530cd/klm multiplicerat med 3300lm ger dig 1760 cd.

Isoluxdiagram

fagerhult_isoluxdiagramDiagrammet visar ett med kurvor (eller skalor) begränsat område, innanför vilket den horisontella belysningsstyrkan överskrider kurvans lxvärde. Armaturernas placering är vanligtvis införda.

Alternativt kan isoluxdiagrammet framställas som ett 3D-diagram, vilket är bäst lämpat för att åskådliggöra belysningsanläggningens jämnhet. I lokalens planritning kan även beräkningspunkternas belysningsstyrkevärden införas, och resultaten erhålles i tabellformat. Från DIALux kan resultaten fås i samtliga ovannämnda former.

Storheter, enheter och deras betydelse

      
Storhet/BegreppBeteckningEnhetFormelDefinition/Föšrklaring
För standardiserade definitioner och ytterligare förtydligande av storheter, enheter och begrepp, se SS EN 12 665 – Grundläggande termer och kriterier vid specificering av belysningskrav (EN 12 665 – Basic terms and criteria for specifying lighting requirements).
Ljusstyrka (föšr en ljuskäŠlla, i en given riktning) I candela (cd) I=dΦ/d
cd = lm • sr-¹
Kvoten mellan ljusflödet dΦ som lämnar ljuskällan inom rymdvinkelelementet dΩ innehållande den givna riktningen, och rymdvinkelelementet (enhet: cd = lm • sr).
Anm: ljusstyrkan är ljusintensiteten i en bestämd riktning –  ljusflöde per rymdvinkel (ω).
Belysningsstyrka (i en punkt påŒ en yta) (E) E Lx E= Φ/A Kvoten mellan ljusflödet dΦv infallande mot ett element av ytan, innefattande punkten, och ytan dA hos detta element (enhet: lx = lm x m-2).
Anm: belysningsstyrkan avser det ljusflöde som träffar en bestämd yta –  ljusflöde per ytenhet (m²).
Cylindrisk belysningsstyrka Ez Lx Ez = (1/π) 
L sin εdω
/
4 πsr
Totala ljusflödet mot en böjd yta av en mycket liten cylinder placerad på en specificerad punkt dividerarat med ytan av cylindern (enhet: lx). 
Anm: cylindrisk belysningsstyrka (i en punkt, för en riktning) (Ez) storhet definierad genom  formeln Ez = (1/π)  L sin εdω 4 πsr där: dω är rymdvinkeln för varje elementarstråle som passerar genom den givna punkten
L     är dess luminans vid denna punkt
ε     är vinkeln mellan den och den givna riktningen; om inget annat sägs är den riktningen vertikal.  Enhet: lx.
Modulation Ez / Eh   Ez / Eh Förhållandet mellan den cylindriska och den horisontella belysningen i en punkt.
Anm: balansen mellan diffust och riktat ljus. Ett värde mellan 0,3–0,6 är normalt en indikering på god modellering.
Luminans (ljustŠäthet) L (cd/m²) L = I/A
(L = I/Acosα)
Luminans i en given riktning, i en given punkt på en verklig eller imaginär yta (enhet: cd x m-2  =  lm x m-2 x sr-1).
Anm: luminans benämns även ljustäthet och definieras som ljustätheten i en given riktning mot en bestämd punkt/yta på en ljuskälla/armatur eller belyst yta.
Ljusflšöde Φ lumen (lm) Φ=I/ω Den totala ljusmängden från en ljuskälla och definieras som den ljusmängd som erhålls när ljuskällans strålningsljusflöde värderas mot ögats känslighet vid dagseende (Vλ-kurvan enl CIE).
Armaturverkningsgrad (Light Output Ratio – LOR) ηA     Kvoten mellan det totala flödet från armaturen, mätt under specificerade praktiska förhållanden, med dess egna ljuskällor och utrustning, och summan av individuellt ljusflöde från samma ljuskällor i drift utanför armaturen med samma utrustning, under specificerade förhållanden.
Ballast Lumen Faktor (Ljusflšdesfaktor fšr fšrkopplingsdon.) BLF Anger förhållandet i ljusflöde från samma ljuskälla uppmätt med ett kommersiellt driftdon och upp­mätt med en referensreaktor vid en omgivningstemperatur på 25 °C.
FäŠrgtemperatur Tc kelvin (K) CIE 17.4 Temperaturen hos en Planck-strålare vars strålning har samma kromaticitet som den givna stimulus. (enhet: K).
Anm: Färgtemperatur beskriver en ljuskällas färgintryck och som normalt upplevs som varm vid K < 4000 och kall vid K > 4000 K.
Färgtemperaturen anges i absoluta temperaturen eller absoluta nollpunkten som definieras som K=–273,17 ° C eller 0 ° C=+273,17 K.
Korrelerad fŠärgtemperatur Tcp kelvin (K) CIE 17.4 Temperaturen på Planck-strålaren vars upplevda färg närmast liknar den hos ett givet stimulus vid samma ljushet och under specificerade betraktningsförhållanden. (enhet: K)
Färgåtergivningsindex CRI Ra CIE 17.4 CIE 1974 allmänna färgåtergivningsindex  för en specificerad uppsättning av 8 färgprover
Anm: är ett mått på en ljuskällas förmåga att återge färger jämfört med en referensljuskälla vid en bestämd färgtemperatur. För gradering används ett Ra-index som enligt CIE kan vara högst 100 och skall för belysning av arbetslokaler vara lägst 80.
Ljusutbyte föšr en ljuskäŠlla η (lm/W) η=Φ/P Kvoten mellan det utsända ljusflödet och den effekt som tillförs ljuskällan. (enhet: lm x W-1).
Anm: ljusutbytet kan beskrivas som ett mått på ljuskällans verkningsgrad.
Ljusutbyte – system (ljuskäŠlla + driftdon) η c (lm/W) η=Φ/P Förhållandet mellan det ljusflöde en ljuskälla avger och den elektriska effekt som den upptar inkl. driftdonförluster.
Ljusutbyte – armatur (ljuskäŠlla + driftdon) l /LLE (lm/W) η=Φ/P Förhållandet mellan ljusflödet som avges från en ljusarmatur och den kritiska effekt som den upptar med ljuskällan inkl. driftdonförluster.
BlŠändning     CIE- 31, 112, 117 Synförhållande då obehag eller minskad förmåga att se detaljer eller föremål föreligger, orsakat av olämplig fördelning eller nivå på luminanser, eller av extrema kontraster.
Anm: bländning indelas normalt i obehagsbländning UGR/NB och synnedsättande bländning TI/GR.
ObehagsbläŠndning UGRL   CIE- 117 Obehagsbländning kan uttryckas med hjälp av en ”psykometrisk skala” härlett ur psykofysiska experiment. Om den uttrycks med hjälp av ”unified glare rating” skall följande värden på UGR användas (se CIE 117): 10; 13; 16; 19; 22; 25; 28.
Anm: verifierad UGR data redovisad enligt tabellmetoden som beskrivs i CIE publikation 117 ska tillhandahållas för en armatur av armaturtillverkaren. Tillverkare som publicerar UGR-tabeller beräknade med annat avstånd till höjdförhållande än det som är beskrivet i CIE publikation 117 ska ange detta förhållande. 
JŠämnhet
– belysningsstyrka
 – luminans
Uo   Emin/Emedel
Lmin/Lmedel
Kvoten mellan det lägsta värdet och medelvärdet över en specificerad yta om ej annat anges.
Dagsljusfaktor D     Kvoten mellan belysningsstyrkan i en punkt på ett givet plan, orsakad av ljus direkt eller indirekt från en himmel med antagen eller känd luminansfördelning, och belysningsstyrkan mot ett horisontal­plan orsakad av en oavskärmad halvsfär av samma himmel. Bidrag från direkt solljus till båda belysningsstyrkorna är exkluderad.
Armaturluminans Lmed cd/m2 L=I/A
(L=I/Acosα)
Medelluminansen hos ljusarmaturens lysande delar eller rymdvinkel.
Armaturluminans  – gränsvärden (vid bildskäŠrmsarbete) Lmed cd/m2 L=I/A
(L=I/Acosα)
Medelluminansen hos ljusarmaturens lysande delar ska vara mätta och/eller beräknade i C-plan vid 15° intervaller med början vid 0°, och elevationen i γ-vinklarna 65°, 75° och 85°.
Anm: ska normalt tillhandahållas av armaturtillverkaren baserad på maximala (ljuskälla/armatur) utbytet. Värden ska inte överstiga de angivna gränsvärdena i tabell 4 (se även EN 13032-1 och -2).
AvskäŠrmningsvinkel föšr armaturens ljuskäŠlla   grader Vinkel mellan horisontalplanet och den första siktlinjen vid vilken delar av ljuskällor i ljusarmaturen är direkt synliga.
Optisk avskäŠrmningsvinkel; Cut-off vinkel föšr armaturen   grader Vinkel, mätt uppåt från nadir, mellan den vertikala axeln och den första synriktning vid vilken ljuskällorna och ytor med hög luminans inte är synliga.
Rymdvinkel ω steradian
(sr)
ω=A/r² Förhållandet mellan den av en ljusstråle utskurna ytan A på sfären och kvadraten på sfärens radier.
MedellivslŠängd
– för ljuskällor
timmar (h) Medellivslängden är den genomsnittliga livslängden för en ljuskälla och definieras som den tidpunkt efter vilken 50 % av en större mängd ljuskällor är utbrunna (anges normalt för glödlampor, halogenlampor och lysrörslampor).
ServicelivslŠängd
– för ljuskällor
timmar (h) Servicelivslängden definieras som den tidpunkt efter vilken normalt 80 % av den totala ljusmängden återstår från ljuskällorna, hänsyn har då tagits till antalet utbrunna ljuskällor och ljusnedgången från ljuskällorna.
Ekonomisk livsläŠngd
 – för ljuskällor
timmar (h) Den ekonomiska livslängden definieras som den tidpunkt efter vilken normalt 70 % av den totala ljusmängden återstår i en anläggning – om hänsyn tagits till antalet utbrunna ljuskällor och ljusnedgången från ljuskällorna.
BeräŠkningspunkter p   p = 0,2 x 5 log d Ett rutnät med ett definierat antal av beräknings- och mätpunkter i varje riktning på mätplanet.
Anm: notera att beräkningspunkternas avstånd och placering inte ska sammanfalla med avståndet mellan armaturerna.
Rutnät som närmar sig formen av en ruta eller kvadrat är att föredra och förhållandet mellan avstånd i längd och bredd för rutnätet bör hållas inom 0,5 och 2 (se även EN 12193).
Det maximala avståndet mellan beräkningspunkterna i rutnätet ska vara:  p = 0,2 x 5 log d (1) där:
p ≤ 10
d är den längre sträckan för ytan
p är det maximala avståndet mellan beräkningspunkterna (m).
Antalet punkter för den längre sträckan bestäms till det närmaste udda heltalet av d/p.
LENI   kWh/m2, år   Lighting Energy Numeric Indicator; Numerisk indikator för belysningens årliga energianvändning inom en byggnad eller ett specifikt utrymme enligt SS-EN15193 (se anvisningar under separat avsnitt). 
Anm: LENI-talet kan användas som ett jämförelsetal på belysningens energieffektivitet mellan olika byggnader och lokaler med samma funktion och verksamhet.
Arbetsområde       Området inom vilket arbetsuppgiften utförs.
Anm: refererar till belysningskrav i EN 12464-1 och EN 12464-2.
Omedelbar omgivning       Ett band/område runt arbetsområdet inom synfältet med en bredd på minst 0,5 m. 
Anm: refererar till EN 12464-1 och EN 12464-2.
Yttre omgivning       Den yttre omgivningen avser ett band/område runt den omedelbara omgivningen på minst 3 m. Där yttre omgivningen tangerar vägg begränsas området för den yttre omgivningen av en zon 0,5 m från rummets väggar. Belysningsstyrkan inom den yttre omgivningen skall lägst vara 1/3 av belysningen inom den omedelbara omgivningen. 
Anm: refererar till kommande utgåva av EN 12464-1.
BibehåŒllningsfaktorer       Formel LLMF x LSF x LMF x RSMF. Se tabeller i avsnittet som behandlar belysningsplanering.
LjuskäŠllans bibehåŒllningsfaktor LLMF     Kvoten mellan ljusflödet från en ljuskälla vid en given tidpunkt under dess liv, och det initiala ljusflödet.
Anm: ljuskällans bibehållningsfaktor.
LjuskäŠllans mortalitetsfaktor LSF     Andel av det totala antalet ljuskällor som fortfarande fungerar vid en given tidpunkt under definierade förhållanden och tändningsfrekvens.
Anm: ljuskällans mortalitetsfaktor. 
Ljusarmaturens bibehåŒllningsfaktor LMF     Kvoten mellan driftverkningsgraden för en armatur vid en given tidpunkt och den initiala driftverk­ningsgraden.
Anm: ljusarmaturens bibehållningsfaktor.
Rumsytornas bibehåŒllningsfaktor RSMF     Kvoten mellan rumsytornas reflektans vid en given tidpunkt och deras initiala reflektans.
Anm: bibehållningsfaktor för rumsytor beroende av rummets nedsmutsning.
Nšödljusets ljusflöšdesfaktor EBLF     Kvoten mellan ljuskällans ljusflöde, uppmätt med ett förkopplingsdon under test, vid den lägsta spänning som kan förekomma under nödljusdriften efter spänningsavbrott (vid rekommenderad uppstartstid för applikationens ställda krav) och vid kontinuerligt fortsatt nödljusdrift till angiven tid, och ljusflödet från samma ljuskälla i drift med en normalreaktor vid märkspänning och märkfrekvens.
EBLF = BLF x Fmin  där:
EBLF är nödljusdriftdonets ljusflödesfaktor;
BLF   är ljusflödesfaktorn för förkopplingsdonet;
Fmin /lägsta nödljusfaktorn/värsta fallet för reduktionsfaktorerna under nödljusdriften. 
Anm: ljuskällan drivs vid nödljusdrift av ett nödljusaggregat istället för av ordinarie driftdon. Nödljusdriften sker vid en reducerad ljuskälleffekt, vanligen mellan 5–30 % av normal effekt.