fagerhult_bromma_1.jpg

Smart styrning sparar energi i Stockholm

Med hjälp av smart ljusstyrning och LED-belysning är det möjligt att både tillgodose trafikanternas behov och samtidigt spara stora mänger energi. Det har framkommit i ett stort belysningsprojekt i Stockholm (2015).

Stor potential

I Stockholmsområdet finns totalt runt 50 000 ljuspunkter. Med den nya ljusstyrningen skulle energiförbrukningen kunna minskas med 4 000 000 kWh, vilket i ren koldioxid motsvarar 100 bilar som kör 2000 mil/år. Det finns med andra ord stor potential till att spara energi och samtidigt minska belastningen på miljön.

- Nu tar vi ett steg till för att göra Stockholm modernt och klimatsmart. Den nya tekniken har potential att minska energiförbrukningen i stadens gatubelysning med 50 procent. På sikt vill vi införa den här typen av energieffektiv belysning över hela staden, säger Daniel Helldén (MP) trafikborgarråd i Stockholms stad.

Projekt i två delar

Projektet, som drivs av Sustainable Innovation (Sust) och KTH Ljuslaboratoriet i samarbete med Stockholm Stad, Tritech, Fagerhults Belysning och Leading Light och pågick till och med hösten 2015. Projektet bestod av två delprojekt, varav det ena finns att beskåda på Norra Djurgården och det andra i Bromma.

Lunova i BrommaLunova Bromma

I Bromma har Stockholms stad valt att använda sig av den rundstrålande stolparmaturen Lunova från Fagerhult. Längs med gång- och cykelvägen som leder mellan Tunnlandsvägen och Gustav III:s väg har Trafikkontoret bytt ut de gamla stolparmaturerna mot 32 stycken Lunova försedda med ett radiobaserat styrsystem från Tritech.

Läs mer om Lunova här.

"Projektet är en viktig del i Stockholms stads klimatarbete och även i arbetet för att göra staden till en ännu mer attraktiv plats för invånare och besökare", säger Anders Hedlund, belysningsingenjör vid Trafikkontoret, Stockholms stad.

Vidareutveckling av Kungsholms strand

Den närvarostyrda belysningen i Bromma har som mål att ge minst 50 procents energibesparing jämfört med den icke närvarostyrda. Detta utan att ge avkall på trafikanternas säkerhet, upplevda trygghet och visuella komfort. Delprojektet i Bromma bygger vidare på ett test som gjordes längs med Kungsholms strand under 2012-2013, där närvarostyrd belysning installerades med goda resultat. Läs mer om projektet här.

 "Ett av målen för projektet som helhet är att med bibehållen bra belysning försöka spara 50 procent av energiförbrukningen på sträckan. De kvantitativa värdena kommer att bli relativt enkla att mäta. Det är de kvalitativa som är svåra att fånga och översätta", säger Per-Henrik Branzell från KTH Ljuslaboratoriet. Han menar vidare att det är svårt att finna demografiska och ekonomiska likheter mellan områdena men tror att om de finner likheter med resultaten från studien av Kungsholms strand så täcker de in ett brett spektra av gång- och cykelvägar på våra breddgrader.

Brommaplan

På Norra Djurgården har närvaro- och dagsljusstyrd belysning från Leading Light installerats längs med en tidigare obelyst väg.

Projektet ska visa skillnader och möjligheter med nätansluten respektive solcellsdriven belysning samt med närvarostyrning.

Fakta

Längs gångvägen mellan Tunnlandsvägen och Gustav III:s väg i Bromma har Stockholms stad bytt ut de gamla stolparmaturerna mot Lunova från Fagerhult och försett dessa med ett radiobaserat styrsystem från Tritech. Systemet möjliggör avancerad och behovsstyrd ljusstyrning genom ökat ljus där trafikanter befinner sig eller dit de är på väg.

Lunova Brommaplan

När ingen rör sig längs med vägen dämpas belysningen till hälften av ljusstyrkan. När en person närmar sig tänds belysningen automatiskt upp till full ljusstyrka i grupper om sju armaturer åt gången (se bild). Radiomeddelandet tas emot av alla armaturer i systemet men känner av vilken stolpe som skickade det och vet därför om de ska tändas upp eller avvakta. Efter en viss förutbestämd tid går ljusstyrkan ner till hälften igen.

Dokumentation

Läs mer om projektet och slutrapporten på Sustainable Innovation 

Ladda ner och läs om resultaten i forskningsrapporten från KTH