fagerhult_skola_close_14.jpg

Omfältsljusets påverkan på vakenhet och välbefinnande

2002 gjorde forskare vid Brown University en revolutionerande upptäckt. På ögats näthinna fanns en ”tredje receptor” som stod i direkt förbindelse med den del av människans hjärna som kontrollerar vår dygnsrytm. För första gången blev det möjligt för forskningen att kartlägga sambandet mellan tillgången på ljus och hur människan reagerar rent biologiskt. Studien utfördes i Åhus 2007 i samarbete med Lunds Universitet.

Visuellt, biologiskt och emotionellt

I tidigare studier hade försökspersonerna endast kunnat uppskatta sina reaktioner vad gäller synuppgiften (visuellt) och känslomässigt (emotionellt). Men nu fanns alltså möjlighet att mäta de hormonella reaktionerna. Med utgångspunkt i begreppet VBE (Visuellt, Biologiskt, Emotionellt) genomfördes en studie för att ännu mer exakt kunna bevisa omfältsljusets betydelse för det mänskliga välbefinnandet.

Hur mycket ljus är bäst?

Syftet var att undersöka hur människan påverkas av att arbeta i ett rum med tre olika variationer i omfältsljuset: 20, 100 och 350 cd/m2. Precis som i den tidigare studien saknade rummet dagsljusinfall och ljusnivåerna på beräkningsplanet, det vill säga arbetsbordet, hölls konstant på 500 lux. Under försöket studerades deltagarnas reaktioner visuellt, biologiskt och emotionellt. Vid sidan av intervjuerna gjordes också mätningar av deltagarnas hormonhalter – kortisol och melatonin – vid olika tillfällen under dagen.

Omfältsljuset har stor betydelse

Studien visade att omfältsljuset har stor betydelse för synuppgiften (visuellt), vakenhet (biologiskt) och rums- och ljusupplevelse (emotionellt). Flest positiva reaktioner registrerades vid ett omfältsljus på 100 cd/m2. Studien kunde också slå fast att ljusets färgtemperatur inte hade någon betydelse för hur försökspersonerna mådde eller presterade.

Hämta rapporten “Omfältsljusets påverkan”

Applikationsområde