fagerhult_healthcare_heroimage5.jpg

Kan bra belysning kompensera låga dagsljusnivåer?

Tillsammans med forskarna vid Lunds Universitet har Fagerhult klarlagt sambandet mellan ljus, vakenhet, välbefinnande och prestation.

2002 presenterades nya rön som förändrade ljusforskningen. Ett amerikanskt forskarteam hade identifierat en tredje receptor på ögats näthinna. Receptorn var den länk mellan ögats ljusintag och vårt hormonella system som så länge saknats. Den bekräftade vetenskapligt det som vi alla redan vet; att dagsljus får oss att bli piggare och må bättre. Frågan var bara om detta gällde även artificiellt elljus, och vilken typ av ljus som i sådana fall var av störst betydelse för vårt välbefinnande?        

Mätning av hormonnivåerna       

Med avsikten att hitta sambanden har Fagerhult genomfört en rad olika forskningsprojekt – laboratoriestudier och fältstudier. Sedan 2005 samarbetar vi med Lunds Universitet och Torbjörn Laike, som är internationellt känd för sin forskning om ljusets icke visuella påverkan på människan. Den svenska Energimyndigheten har bidragit med finansiering av studierna eftersom de anses vara av stort allmänintresse. 

Visuellt, biologiskt och emotionellt

I de olika studierna har vi undersökt hur försökspersonerna reagerar på olika ljusnivåer och ljusspektrum visuellt, biologiskt och emotionellt. Hur klarar de synuppgiften, hur reagerar de hormonellt och hur upplever de belysningen rent känslomässigt? Kortisolmätningarna har varit ett viktigt inslag eftersom dessa har kunnat koppla produktionen av vakenhetshormonet direkt till ljusnivåerna.           

Det viktiga omfältsljuset       

Resultaten visar att det vi kallar omfältsljus, det vill säga vertikalt ljus mot väggar och tak, har stor betydelse. Det beror på att det mänskliga ögat är vant att ta in den största andelen ljus vertikalt, från himlen. Direkt ljus mot ögat riskerar att blända, får pupillen att dra ihop sig och begränsar istället intaget av ljus.  

Mår bäst med omfältsljus på cirka 100 cd/m2

Studierna visar att människor är piggast, mår bäst och arbetar bäst vid ett omfältsljus på cirka 100 cd/m2. Vid en fältstudie på en mellanstadieskola i London 2009 kunde vi faktiskt konstatera att ett omfältsljus på cirka 100 cd/m2 kunde förbättra elevernas prestation, vakenhet och välbefinnande.

Vi påverkas alltså positivt av ljus, även om det är artificiellt. Men självklart är det så att en kombination av ett bra dagsljusinfall och god belysning är det allra bästa – inte minst ur energisynpunkt!


Läs mer om forskningsprojekt där Fagerhult deltagit

Preferred luminance distribution in working areas – T. Govén et al 2002
The background luminance & colour temperatures influence on alertness & mental health – T. Govén et al 2007
The influence of ambient light on the performance, mood, endocrine system and other factors of school children – T. Govén et al 2011
The impact of lighting controls on energy consumption of lighting in classrooms – T. Govén et al 2011
The experience of ambient light from common light sources with different spectral power distribution – Light emitting diodes (LED) vs. 3-phosphorus fluorescent tubes (T5) – T. Govén et al 2012

Applikationsområde