fagerhult_story_1.jpg

Ljus ger hälsa i vården

Forskningen visar att dagsljus betyder mycket för vårdpersonalens hälsa och arbete – och för patientens tillfrisknande. Väl ljussatta vårdmiljöer kan förhindra mycket personligt lidande men också spara stora pengar åt samhället.

Två forskningsstudier

Kan bra belysning kompensera låga dagsljusnivåer?

Tillsammans med forskarna vid Lunds Universitet har Fagerhult klarlagt sambandet mellan ljus, vakenhet, välbefinnande och prestation.

Det här kom vi fram till »

Kan rätt belysning begränsa vårdtiderna?

Det är en av frågorna man söker svaret på i en studie vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Variationer i ljusets i färg och intensitet ska hjälpa intensivvårdspatienter att hitta tillbaka till sin cirkadianska rytm.

Läs om studien »

Den viktiga balansen mellan mörker och ljus 

Vår biologiska dygnsrytm, den så kallade cirkadianska rytmen styr människans växling mellan sömn och vakenhet och styrs främst av ljuset. 

Kan rubbas vid skiftarbete

 Människans cirkadianska rytm är ungefär 24 timmar, och för att rytmen inte ska störas är det viktigt att balansen mellan ljus och mörker, sömn och vakenhet upprätthålls. När man utsätts för konstant ljus eller mörker rubbas rytmen, och det är detta som händer vid till exempel skiftarbete eller vid resor över tidszonerna. 

Piggare personal och snabbare läkning         

Flera internationella studier gjorda inom sjukvården visar att ökade mängder dagsljus ger en mer positiv arbetsmiljö och att vårdpersonalen mår bättre.¹ Annan forskning säger att sjuksköterskor som vistas i dagsljus minst tre timmar per dag känner sig mindre stressade än kollegor som inte exponeras för lika mycket dagsljus.²

Dagsljus hjälper

Tillgången på dagsljus under morgontimmarna samt dag och nattljuscykler är de viktigaste faktorerna för dygnsrytmen. För sjukvårdspersonal som arbetar dagskift kan ljuset därför bidra till ökad vakenhet och en bättre sömnkvalitet på natten.³  På samma sätt kan en rubbad cirkadiansk rytm påverka patientens välbefinnande och tillfrisknande. Sömnbrist stressar patienten, minskar immunförsvaret och kan leda till andningsproblem och störningar i kroppstemperaturen. Detta påverkar förstås läkandet och kan förlänga vårdtiden.⁴ 

Dämpar depression och kortar vårdtiderna            

Forskningen har visat att ljus, dagsljus eller starkt artificiellt ljus, dämpar depressioner. Försöksresultateten säger också att ljusterapi är effektivt och att den i vissa fall kan motsvara resultatet som man får med antidepressiva mediciner.⁵ Andra studier har konstaterat att deprimerade patienter återhämtar sig bättre i rum med mer dagsljus.⁶

Minskad smärta och förbrukning av smärtstillande

Patienter upplever mindre smärta om patientrummen har god tillgång på dagsljus. Därmed minskar också behovet av smärtlindring. I en studie som genomförts med kirurgiska patienter jämfördes patienter i rum med en högre grad dagsljus med patienter som hade rum på skuggsidan av samma byggnad.

Patienterna som fick mer dagsljus hade mindre ont och lägre stressnivåer. Dessutom förbrukade de 22 procent mindre smärtstillande läkemedel. Något som reducerade läkemedelskostnaderna i motsvarande grad. ⁷

Lägre risk för feldosering

Ett bra arbetsljus är viktigt för alla yrkesgrupper men inom vården ställer hanteringen av avancerad teknik och medicinering ökade krav. En studie på sjukhusapotek visar att risken för feldosering var 37 procent högre vid ljusnivåer från 450 till 1000 lux på arbetsytorna. När ljusnivån ökades till 1500 lux gjorde samma apotekare betydligt färre misstag.⁸       

 

Sources. A large part of the information is taken from a Swedish report ”The good ward”, a final report from Program for technical standard (PTS Forum) and the Centre for healthcare architecture, Chalmers 2011.

1. Verderber and Reuman, 1987, Mrockzek et al., 2005, 2005. 
2. Alimoglu och Donmez, 2005. 
3. Rhea, 2004. 
4. Wallace et al., 1999. Krachman et al., 1995; Parthasarathy and Tobin, 2004. 
5. Golden et al., 2005. 
6. Beauchemin and Hays, 1996; 1998; Benedetti et al., 2001. 
7. Walch et al., 2005 
8. Buchanan et al., 1991.

 

Applikationsområde